Näring och mental hälsa

Nu har jag läst "Näring och mental hälsa" av Dr Matti Tolonen. Boken handlar om hur kosttillskott kan hjälpa vid depression, schizofreni, anorexi och kroniskt trötthetssyndrom. Kosttillskottet E-EPA går som en röd tråd genom hela boken. Väldigt mycket handlar om just depression och E-EPA. EPA är en fettsyra av flera som finns i fiskolja, men EPA är den som visat sig ge störst effekt på depression. E-EPA (etylesterifierad EPA) är koncentrerad EPA och behandlad så man fått bort eventuella miljögifter som kommer från havet. Eftersom den är väldigt koncentrerad så behöver man inte alls ta lika mycket som om man skulle ta vanliga fiskoljor.

Tolonen skriver att vid depression, schizofreni, anorexi och flera andra mentala sjukdomar så kan man se en inflammation i hjärnan. När depressionen försvinner är inflammationen borta. Omega-3 (EPA är en omega-3-syra) är känd för att vara antiinflammatorisk. Kanske är det på den vägen som EPA hjälper mot dessa sjukdomar. För det verkar faktiskt som det har effekt. Man har iakttagit fall där EPA har hjälpt både mot depression, schizofreni och anorexi. Man såg också att patienterna hade lätt för att trilla dit igen om de slutade med kosttillskottet. Frågan är om EPA gör något åt den underliggande orsaken till sjukdomen eller om den bara tar bort inflammationen. EPA förbättrar ju på omega-3/omega-6-förhållandet (vi får oftast i oss alldeles för mycket omega-6) vilket skulle kunna vara grundorsaken. Eller så är orsaken något helt annat och EPA gör bara något åt symtomen vilket är brukligt med läkemedel. Jag har läst på annat håll att man sett väldigt bra resultat mot schizofreni genom att avlägsna gluten från kosten. Det skulle kunna vara så att gluten är grundorsaken till schizofreni, men att EPA kan hjälpa eftersom det är antiinflammatoriskt. Men när man slutar med EPA så kommer det ju tillbaka igen eftersom man fortfarande äter gluten. Eller så är det två faktorer som samverkar. Fast, vad vet jag... :)

Jag tycker om att läsa om logiska hypoteser till orsaker av sjukdomar. Författaren har i stort sett inga hypoteser. Han bjuder inte på så många djupa analyser. Fast går man för djupt blir det kanske lite för komplicerat för de som läser boken.

Förutom EPA så är B-vitaminer (folsyra, B6, B12) viktiga. Man har även sett att ju mer deprimerad en person är ju mindre zink hittar man i blodet.

Han skriver även en del om karnosin. Det verkar vara ett väldigt vettigt kosttillskott att ta även om man inte är sjuk. Karnosin är en antioxidant, men har också möjligheter till buffring av metalljoner och kelation. Som antioxidant så förhindrar den att omättade fettsyror som DHA (en annan fettsyra i fiskolja) oxiderar (härsknar). Buffring betyder att karnosin till exempel kan ta hand om överskott av zink tills det behövs nånstans. Zink har en massa viktiga funktioner, men som fria joner kan de oxidera och bilda fria radikaler vilket kan skada nervcellerna, så överskott är inte heller bra. Karnosin kan ta hand om detta överskott. Karnosin kan även ha en avgiftande verkan genom att reagera med vissa metalljoner och bilda en ofarlig förening. Zink och koppar i fri form producerar i hjärnan amyloid-beta-placks, som ökar benägenheten för Alzheimers. Mängden karnosin i hjärnan minskar med åldern, så kanske blir mängden för liten när man får Alzheimers. Men jag har läst om andra teorier till Alzheimers. Kanske är det flera faktorer som samverkar. Men karnosin verkar alltså vara väldigt nyttigt för hjärnhälsan. Kroppen kan producera karnosin själv, men i vilka mängder framkommer inte. Tolonen skriver att forskare tror att 2 gram karnosin per dag förbättrar koncentrationsförmågan, prestationsförmågan i lösning av olika uppgifter, arbetsminnet och språkliga färdigheter. Karnosin finns i maten, främst i kött.

DHA är en populär fettsyra i fiskolja. Enligt Tolonen så har den dock inte visat några positiva egenskaper vid just de sjukdomar som han går igenom. Därför rekommenderar han ren E-EPA som kosttillskott, utan DHA eller andra fettsyror som brukar finnas i fiskoljor.

Tolonen skriver även en del om BDNF (brain-derived neutrophic factor). Det verkar vara ett väldigt intressant ämne som består av två aminosyror. BDNF ser till så att nervcellerna i hjärnan får näring, de kan reparera skador och även stimulera till skapande av nya nervceller. Vid brist på BDNF blir det brist på serotonin vilket gör att man kan bli aggressiv, få onormalt och asocialt beteende bland annat. Man har funnit att omega-3 ökar produktionen av BDNF. Man har även kunnat se att omega-3 förbättrar kognitiva egenskaper såsom minnet och inlärningen hos barn. Det skulle kunna bero på ökad BDNF, men man har inte kunnat fastställa det. Motion ger också ökad produktion av BDNF, vilket skulle kunna göra att det lindrar depression och liknande sjukdomar. Antidepressiva läkemedel har man trott fungerar för att de påverkar hur serotonin tas om hand i synapserna. Men Tolonen skriver att det inte har kunnat bevisas och att möjligen även de påverkar BDNF. När man är deprimerad så kan man få ECT-behandling (elektroder i hjärnan som skickar 450V). Enligt Tolonen skulle även det kunna verka genom att påverka BDNF. Oxidativ stress i hjärnan förhindrar syntesen och funktionen av BDNF. Därför kan även antioxidanter (såsom vitamin C, selen, zink, karnosin) ha effekt och lindra depression, anorexi med mera. På annat håll har jag läst att kalorirestriktion ökar BDNF något, men dock ska "intermittent fasting" leda till mycket större BDNF-produktion. Intermittent fasting innebär att man tar regelbunda uppehåll i sitt matintag. Till exempel att man bara äter varannan dag. BDNF verkar spela en stor roll i hjärnans hälsa, därför har det börjats forska ganska mycket kring detta.

Tolonen rekommenderar alltså att man vid dessa inflammatoriska sjukdommar i hjärnan tar kosttillskotten E-EPA, karnosin, B-vitaminer, selen, zink och möjligen även Q10 och krom. Förutom inflammation så ser man ofta också oxidativ stress i hjärnan vid dessa sjukdomar, därför är antioxidanter viktigt att få i sig i större mängder än man får i sig vanligtvis via maten.

Denna boken förstärker misstankarna om att i stort sett alla sjukdomar beror på kosten (stress är givetvis en viktig faktor också). Människan är en ganska fantastisk varelse som fixar det mesta om den får de byggstenar den behöver. För att få depression kanske det krävs både dåligt näringsintag (för mycket omega-6, för lite omega-3, för lite antioxidanter) och hög stress. Men får man den näring man behöver så klarar man av stressen. Det är min gällande teori, men den kan ju ändras...

Trick and Treat

Nu har jag läst Trick and Treat av Barry Groves. Han lyckas ganska bra med att hamra in sitt budskap i hjärnan. Enligt honom så finns det fyra huvudorsaker till varför så många är sjuka.

• För stort intag av kolhydrater
• Vegetabiliska oljor
  
• Brist på Vitamin D
• Låg nivå av LDL

De tre första tror jag mycket på. Det är många (även med praktisk erfarenhet från egen praktik) som säger samma sak. Angående LDL så vet jag inte riktigt vad jag ska tro. Det lägger sig nog på en bra nivå om man äter bra.

Vegetabiliska oljor har (åtminstone) två negativa egenskaper. 1) De innehåller mycket fleromättat fett som har lätt för att oxidera. 2) De innehåller mycket omega-6 som har inflammatoriska egenskaper.

Något jag reflekterat över på sistone är hur många barn det är som har glasögon. Groves skriver att kolhydrater driver upp nivån av tillväxthormonet IGF-1 som i sin tur gör att ögat växer och blir avlångt. Man blir då närsynt (myopia). För mig är det en logisk förklaring. Någonting måste det ju bero på och snacket om att allt beror på våra gener går jag inte på.

Groves raddar upp en lång lista av sjukdomar han tror beror på dessa faktorer, t.ex. akne, närsynthet, cancer, reumatism, håravfall, benskörhet, hörförluster, depression, autism, diabetes, parkinsons, alzheimers och MS.

Alla är vi unika och har olika genuppsättningar som gör att vi ser olika ut, men det gör också att vi har olika anlag för olika sjukdomar. Våra kroppar svarar olika på dålig kost. Så en gissning är att ett överintag av kolhydrater (speciellt de snabba) bara ger akne hos en person, men kan ge alzheimers hos en annan.

Nu vet jag nog vilka steg jag behöver ta för att se till så att min son som är ett och ett halvt år inte ska behöva bära glasögon nån gång i sitt liv (visst, helt säker kan man ju aldrig vara).

Jag tycker boken var väldigt bra. Den innehöll många referenser till studier som backade upp hans teorier. Den var även rik på medicinska och anatomiska termer på engelska, så uppslagsverket blev flitigt använt.

Discovery News skriver om en studie som visar att vi jäspar för att kyla ner hjärnan. Anledningen ska vara att hjärnan arbetar bäst när den inte är så varm.

När vi andas med näsan så slutar vi ofta jäspa. Det antas bero på att andningen genom näsan kyler ner pannan.

Vi jäspar ofta när vi är trötta. Det är en mekanism för att sänka temperaturen i hjärnan. Både utmattning och brist på sömn har nämligen visats öka temperaturen i hjärnan.

Jr Gallup som noga följt studien noterade att patienter med MS (multipel skleros) ofta får jäspanfall och att de dessutom har problem med att reglera värmen.

Epilepsianfall föregås ofta av jäspanfall. Jäspanfall förutspår även huvudvärk hos den som får migrän.

Päronform vs äppelform

I en studie från i somras så kom de fram till att fetma runt magen inte nödvändigtvis är ett tecken på att man är på väg att bli insulinresistent, är nära diabetes eller några har andra metaboliska problem. Man kan ha mycket kroppsfett runt magen och ändå ha i övrigt god hälsa.

Det man i studien kom fram till var att en mycket bättre indikator var fett i levern. Om man har mycket fett i levern (fatty liver disease, FLD) så är risken stor att man utvecklar metaboliskt syndrom eller hjärtproblem. De (i studien) som inte hade mycket fett i levern visade inte några tecken på metaboliskt syndrom eller hjärt- och kärlsjukdomar.

Det är nog ofta så att den som har FLD har mycket fett runt magen eller är på väg att få, men det måste inte vara så. Så att man är päron- eller äppelformad säger inte hela sanningen.

Fett mättar och mättat fett är bra

Man har hittat en ny mättnadsfaktor hos möss. När de äter fett så produceras en kemisk budbärare i tunntarmen som kallas N-acylphosphatidylethanolamine (NAPE). Den kan penetrera blod-hjärn-barriären och ta sig till hypotalamus. Hypotalamus reglerar bland annat aptiten. Om NAPE har denna funktion hos människan återstår att se.
Jag håller på att läsa Trick and Treat av Barry Groves. Enligt honom så har studier visat att omättade och mättade fetter är bra fetter. De fleromättade är inte så bra då de har lätt för att oxidera. Det finns dock bra fleromättade fettsyror, t.ex. omega-3 och CLA (konjugerad linolsyra), man behöver dock inte ha i sig några mängder av detta. CLA finns i kött (allra mest känguru) och mjölkprodukter. Animaliskt CLA ska ha anti-cancer-egenskaper, medan vegetabilisk CLA inte delar samma egenskaper.

Men hur mycket omega-3 behöver vi egentligen? Omega-3 är bra för att motverka de inflammatoriska egenskaperna hos omega-6. Men om man inte äter oljor eller margariner (rika på omega-6), hur mycket behövs det då? Omega-3 går säkert att få för mycket av eftersom det är en fleromättad fettsyra som lätt oxiderar.

Fettet hos människans är uppdelat på ca 40% mättat fett, 57% omättat och 3% fleromättat. Hos landdjur finner man oftast mycket mättat och omättat fett och lite fleromättat. Fiskarna har däremot mycket fleromättat. Ju kallare vatten de lever i ju mer fleromättat fett. Orsaken är att det fleromättade fettet inte har samma benägenhet att oxidera i låga temperaturer. Men steker man samma fett så oxiderar det sannolikt. Olivolja består av 17% mättat, 74% omättat och 9% fleromättat fett. Olivolja är känt för sina antioxidanter och bra hälsoegenskaper. Det är den enda oljan jag köper. Jag steker oftast i smör dock. Vet inte riktigt hur hög temperatur olivolja klarar.

Så personligen har jag inte mycket till övers för dagens rekommendationer där vi ska undvika mättat fett. Jag vet inte hur rekommendationerna ser ut idag, men för tio år sen när jag läste alla hälsoböcker jag kom åt så var fleromättat fett jättenyttigt. Idag håller jag mig dock borta från oljor (med undantag olivolja) och margarin. Det känns som att rekommendationerna är tvärtemot vad naturen säger.