Discovery News skriver om en studie som visar att vi jäspar för att kyla ner hjärnan. Anledningen ska vara att hjärnan arbetar bäst när den inte är så varm.

När vi andas med näsan så slutar vi ofta jäspa. Det antas bero på att andningen genom näsan kyler ner pannan.

Vi jäspar ofta när vi är trötta. Det är en mekanism för att sänka temperaturen i hjärnan. Både utmattning och brist på sömn har nämligen visats öka temperaturen i hjärnan.

Jr Gallup som noga följt studien noterade att patienter med MS (multipel skleros) ofta får jäspanfall och att de dessutom har problem med att reglera värmen.

Epilepsianfall föregås ofta av jäspanfall. Jäspanfall förutspår även huvudvärk hos den som får migrän.

Päronform vs äppelform

I en studie från i somras så kom de fram till att fetma runt magen inte nödvändigtvis är ett tecken på att man är på väg att bli insulinresistent, är nära diabetes eller några har andra metaboliska problem. Man kan ha mycket kroppsfett runt magen och ändå ha i övrigt god hälsa.

Det man i studien kom fram till var att en mycket bättre indikator var fett i levern. Om man har mycket fett i levern (fatty liver disease, FLD) så är risken stor att man utvecklar metaboliskt syndrom eller hjärtproblem. De (i studien) som inte hade mycket fett i levern visade inte några tecken på metaboliskt syndrom eller hjärt- och kärlsjukdomar.

Det är nog ofta så att den som har FLD har mycket fett runt magen eller är på väg att få, men det måste inte vara så. Så att man är päron- eller äppelformad säger inte hela sanningen.

Fett mättar och mättat fett är bra

Man har hittat en ny mättnadsfaktor hos möss. När de äter fett så produceras en kemisk budbärare i tunntarmen som kallas N-acylphosphatidylethanolamine (NAPE). Den kan penetrera blod-hjärn-barriären och ta sig till hypotalamus. Hypotalamus reglerar bland annat aptiten. Om NAPE har denna funktion hos människan återstår att se.
Jag håller på att läsa Trick and Treat av Barry Groves. Enligt honom så har studier visat att omättade och mättade fetter är bra fetter. De fleromättade är inte så bra då de har lätt för att oxidera. Det finns dock bra fleromättade fettsyror, t.ex. omega-3 och CLA (konjugerad linolsyra), man behöver dock inte ha i sig några mängder av detta. CLA finns i kött (allra mest känguru) och mjölkprodukter. Animaliskt CLA ska ha anti-cancer-egenskaper, medan vegetabilisk CLA inte delar samma egenskaper.

Men hur mycket omega-3 behöver vi egentligen? Omega-3 är bra för att motverka de inflammatoriska egenskaperna hos omega-6. Men om man inte äter oljor eller margariner (rika på omega-6), hur mycket behövs det då? Omega-3 går säkert att få för mycket av eftersom det är en fleromättad fettsyra som lätt oxiderar.

Fettet hos människans är uppdelat på ca 40% mättat fett, 57% omättat och 3% fleromättat. Hos landdjur finner man oftast mycket mättat och omättat fett och lite fleromättat. Fiskarna har däremot mycket fleromättat. Ju kallare vatten de lever i ju mer fleromättat fett. Orsaken är att det fleromättade fettet inte har samma benägenhet att oxidera i låga temperaturer. Men steker man samma fett så oxiderar det sannolikt. Olivolja består av 17% mättat, 74% omättat och 9% fleromättat fett. Olivolja är känt för sina antioxidanter och bra hälsoegenskaper. Det är den enda oljan jag köper. Jag steker oftast i smör dock. Vet inte riktigt hur hög temperatur olivolja klarar.

Så personligen har jag inte mycket till övers för dagens rekommendationer där vi ska undvika mättat fett. Jag vet inte hur rekommendationerna ser ut idag, men för tio år sen när jag läste alla hälsoböcker jag kom åt så var fleromättat fett jättenyttigt. Idag håller jag mig dock borta från oljor (med undantag olivolja) och margarin. Det känns som att rekommendationerna är tvärtemot vad naturen säger.